Har precis börjat läsa en serie i tre delar kring hästar och ridsport. Det fanns en del intressanta delar av denna artikel som jag vill dela med mig av. Ridcoachen Cecilia Löfgren beskriver t.ex. om hur ridlärare ofta ses som auktoriteter och deras ord är lag. Det tycker jag är intressant för det stämmer många gånger. Jag tycker det är viktigt att ta till sig vad en tränare säger eftersom man är där för att få hjälp. Men det är också viktigt att reflektera kring de tips/råd/instruktioner som man får. Håller man med om allt? Har man fördelen av att ha ridit för många olika tränare under flera år ska man utnyttja detta och ta till sig det bästa av varje tränare. Då kan man se och känna efter vilken sorts ridning som passar en själv och sin häst. Huvudsaken tycker jag är att inte hals över huvud acceptera alla råd utan att själv ha reflekterat kring dem. Om man har gjort så får man nog också större förtroende och förståelse för dessa tips (eller kring varför de ej stämmer för just mig och min häst). Det finns flera vägar till Rom - vilken tycker du passar bäst och är mest förnuftig?Cecilia Löfgren berättar också om hur vi ofta letar fel i vår ridning istället för att titta på det som faktiskt är bra. Och varför gör vi inte det? Borde inte en positiv fokusering göra hela vår ridning och träning mer positiv och inspirerande - istället för att leta fel fel fel. Vidare menar hon att vi borde lägga mer tid av vår ridning på att känna efter vad vi gör för fel. Jag håller med, inte bara ta till oss alla instruktioner utan eftertanke och utan att registrera vad det är som jag som ryttare gör fel. Det är bara att inse..det är ryttaren som som måste göra rätt för att hästen ska kunna göra rätt.
Hon avslutar med orden "det handlar om självkänsla. Har jag en sund självkänsla är jag inte så beroende av framgångarna". Det manar till eftertanke...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar